Idag var det dags för en träning för världens bästa tränare - Mads! I början av passet märktes det verkligen hur oriden Wanda var och hur stel och oliksidig jag var. Blev tyvärr lite av en dragkamp :/ Men efter ett tag efter mycket tjat från Mads släppte det och jag fick till riktigt bra ridkänsla i alla gångarter och i alla rörelser.

Jag tycker faktiskt att det är positivt för mig som ryttare att det inte alltid går superbra när jag tränar för min tränare. På det sättet kan man utvecklas och träna vidare tillsammans. Dessutom kan Mads hjälpa mig med det som är svårt.

Jag har väldigt svårt för att vara konsekvent och fortsätta med samma övning och samma system när jag rider själv och jag känner att det tar emot. Då blir jag stressad och faller in i gamla (o)vanor. Men nu har jag fått massor med bra tips och läxor till nästa träning som är om en vecka. Kämpa på!

Dessutom var mamma snäll och filmade, OCH Tessan var med och fotade! Så fort jag har fått bilder kommer det en film- och bildbomb, till dess får ni hålla ut (: