Wanda var väldigt trött i kroppen, inte så konstigt eftersom att innan jag fick henne så stod hon ett helt år och reds enbart av stalltjejerna. Nu har hon ändå gått ett helt år med tuff träning och byte av ridning och underlag. Så hon hade ont i höger fram (som jag trodde) vilket gjorde att hon felbelastade vänster bak vilket i sin tur gjorde att hon spände sig i ryggen. Så hon behandlades i bägge hovlederna fram, bägga bakknäna och i ryggen. Nu ska hon stå på box i fem dagar då hon bara får ledas i tio minuter per dag, sedan ska jag rida igång henne igen.

Hon var inte halt utan hade en större ojämnhet fram än vad hon vanligtvis har. Nu gjordes alltså en hel rundsmörjning utav henne så att jag kan få ut så mycket som möjligt utav vinterträningen. Jag vill inte sitta och rida och befästa saker på en häst som felbelastar, det blir bara fel när man sedan korrigerar problemet då hon har vant sig vid snedheten. Då blir det ju som att lära om igen... Inte värt! Så, vi valde alltså att behandla henne såhär för att ge henne bästa möjliga förutsättningar till arbete och utveckling. Det är vi skyldiga dessa underbara djur!

Det ska bli extremt spännande att sätta igång henne nu när hon har fått en behandling i ryggen! Hon har ju massor med låsningar där som equiterapeuten inte har lyckats släppa på, och nu kan hon slappna av och kanske fixa det av sig själv? Vem vet, vi kanske kan börja bygga ryggmuskler på henne nu?!

De flesta blir helt förtvivlade efter veterinärbesök, men jag ser det inte som en dålig grej. Självklart är det synd att man ska behöva ta till mediciner och diverse behandlingar för att hålla sin häst fräsch, men hästen är inte byggd för att gå under ryttare och eftersom att det är vad vi använder den till är det vår skyldighet att ge den det den behöver. Och är det i form av tuppkam eller cortison så är det så! Sedan är jag emot att man överbehandlar hästen. Wanda fick vila och ta det lugnt i en vecka innan dagens veterinärbesök, men eftersom att det inte hjälpte så mycket som jag hade hoppats valde jag att ge henne "en knuff i rätt riktning". Så först måste man låta hästen vila, sedan kan man spruta/behandla. Men det är ju vad jag tycker. Och nu har det varit mycket veterinärbesök för min del, och jag hoppas verkligen på ett slut!

Astiz ska in till Ultuna imorgon, för återbesök och troligtvis ombehandling utav hovleden vänster fram. Sedan väntar en nystart för vår del. Dels ska han få testa att gå på hästspa med "vattenrullband", och dels ska jag återgå till unghästridning. Men först ska han gå utan ryttare i åtminstone en månad. Han ska jobbas från marken, i töm och á la Ubbe ;) Jag ska göra allt för att lyckas med honom den här gången! Och har vi riktig tur kan vi börja bygga upp honom så pass att det blir JSM nästa år. Men först tar vi de första tre månaderna av uppbyggnad och rehab, sedan får vi se vad som händer. Jag tycker det är underbart att ni läsare är med mig i den här långa resan med Astiz! Hoppas att ni tycker det är intressant, ni har i alla fall varit väldigt stöttande vilket jag behöver. Tack!

Astiz, som på den tiden var ett enda stort muskelberg!

Wanda på träning för Patrik Kittel! Tänk att hon har musklat sig typ dubbelt så mycket nu än då i April! Galet :D